~

Jag vill säga förlåt till människor omkring mig, för den här tiden. Förlåt mig, men jag kan inte hjälpa det =/

Förlåt att jag verkar borta, ledsen, orolig och att jag inte jämt svarar.
Jag önskar att ni kunde förstå ..

Det känns som att allting är på låtsas, fast  hela tiden försöker man hitta bevis på och intala sig själv att det inte är det... då känns det så hemskt när man tänker att nånting ska hända, och så händer det ?!
Samtidigt så blir jag orolig om inte alla beteer sig fullt normalt och säger saker som de brukar .


Anna, när du är bra sen.. försök minnas hur det kändes nu .

Att förklara hur något känns, för en person som aldrig upplevt det är hur svårt som helst.
Att hitta liknelser för att någon ska förstå...

I don't blame you guys for not understanding. Men  jag behöver på något vis ett sorts handikapp för att vara en normal social person, för just nu är det ett 24/7 hårt jobb för mig.

Den på-låtsas-känslan jag har är svår att förklara. Att leva i en sort dröm känns lite konstigt och läskigt. Att inte riktigt kunna lita på sig själv gör mig orolig och rädd.
Har du nångång varit medveten om att det är en dröm, och i den vardagliga situationen gjort något väldigt oväntat och galet?
Låt mig ge dig exempel.
1. Du går på en perrong och ser tåget komma. Du hoppar ut framör tåget.(Eftersom det är en dröm kommer du vakna upp och leva som vanligt?)
2. Du har ett samtal med en person då han/hon ställer någon jobbig/ointressant/konstig fråga. Du struntar i att svara.(Eftersom det är en dröm finner inte den personen dig konstig?)
3. Du hoppar av tåget hem på någon annan station, tar en främmande buss någon helt annanstans, går  dit du aldrig varit. ( Eftersom det är en dröm kan du gå till du somnar, och då vaknar du upp som vanligt i din säng?)

Ursäkta de dramatiska förstaexemplet.

Jag har fastnat helt för denna underbara låt! Underbar, right?

Beyoncé - Listen

Haha han är ju så bäst =D